I boken "Levd demokrati" tar författaren upp diskussioner om demokrati och mobbning i skolan. Eleverna pratar om demokrati i skolan och att det handlar om alla människors lika värde. Att alla ska få säga sitt och få vara med och bestämma. Det ska finnas ett elevinflytande och makten i skolan ska vara fördelad. Angående mobbning sammanfattas elevintervjuer som att mobbning alltid bygger på något. Eleverna som antingen mobbat själva eller tittat på när mobbning skett tar upp i intervjuer att offren har mobbats för att de är annorlunda på något vis eller har egenskaper som ifrågasätts och ses som negativa. I undersökningen framgår att mobbning är vanligt i skolan. Det är många som blir utsatta men undersökningen visar även att det är lika vanligt att offer till mobbning själva mobbar andra eller har gjort det vid tillfälle.
Eleverna beskriver demokrati som att alla människor är lika värda och att makten ska fördelas men frågan är då om de ser det som att eleverna och personalen ska ha lika värde och makten ska fördelas jämt där och inte att de ska vara lika elever emellan. För om de såg varandra som jämlika och att alla hade rätt till att vara den man är varför sker det då mobbning i elevgrupperna. Varför respekteras då inte allas lika värde av eleverna. Har man blivit mobbad själv har man kanske inte med sig att alla är lika värda för att man helt enkelt har blivit behandlad på ett sätt som är mindre värt men ska det leda till att man gör samma sak själv? Hur bör man egentligen arbeta som lärare för att förmedla till eleverna att de är alla olika men ändå lika värda? Det är elevens rätt att få känna sig trygg i skolan och få den hjälp de behöver och därför behöver vi som lärare jobba tillsammans med eleverna för att skapa en så välkomnande miljö som möjligt för alla. Jag anser själv att det är viktigt att visa eleverna att de har ett stort inflytande över undervisningen även om det ändå är läraren som fattar beslutet. Men genom att bjuda in eleverna i planeringen och utvärderingen kan man skapa en gemenskap och visa att deras åsikter har betydelse och på det sättet kan man också förmedla värdegrundens budskap om allas lika värde och jobba utifrån det i allt man gör för att undvika mobbning i största möjligaste mån.
Det här tycker jag nästan är det svåraste med att arbeta i en skola och vara lärare. Hur gör man för att undvika mobbning? Att det inte finns något bra svar är rätt så tydligt, eftersom att mobbning fortfarande existerar. Men håller helt klart med er om att arbetet med allas lika värde samt att inkludera eleverna i planeringen av undervisningen är väldigt viktigt. För hur ska eleverna kunna känna att deras åsikter räknas, om de inte får vara med i diskussioner om deras egna utbildning? Tycker att övningen med att skrynkla ihop ett papper och sedan försöka få bort vecken är rätt så bra. Precis som med mobbning så försvinner aldrig vecken eller ärren efteråt hur mycket man än försöker.
SvaraRaderaMobbning finns och det är något man som lärare ständigt måste arbeta med, tyvärr. Därför måste man precis som du säger Jennifer arbeta för att alla är jämlika. Det skrämmande är att det är ofta de som blivit mobbade som mobbar själva. Därför måste man redan från dag ett arbeta med de grundläggande demokratiska värdena. Likaså tror jag att det är viktigt i början att arbeta mycket med värdegrunden, och med samarbetets övningar. Det man dock inte får glömma bort är att man regelbundet måste arbeta med detta. Likaså tror jag att man som lärare ständigt måste arbeta för att motverka allt för starka kompisrelationer där någon/några blir utanför genom att man som lärare bestämmer platser i matsalen/klassrummet men även i matledet. Tyvärr kommer mobbning finnas, men man som lärare måste vara medveten om detta och aktivt arbeta emot. För precis som Sara säger så försvinner inte ärren efter man har blivit mobbad och därför borde man ha nolltolerans mot detta.
SvaraRaderaSom ni redan skrivit är det nog viktigt att redan från start arbeta med de grundläggande demokratiska värdena. Jag tror också på att arbeta på att få en stark grupp / klass. Genom att arbeta i grupp lär man sig att ta ansvar. För att en grupp ska fungera bra behövs ju alla. En kan inte dra ett helt lass själv. Om alla känner sig starka och törs ta för sig och säga ifrån tror jag att de vågar stå upp för andra även utanför klassrummets väggar.
SvaraRaderaMobbning är ett samhällsproblem som drabbar alldeles för många barn, det är något ingen ska behöva utsättas för! Jag tycker, precis som ni andra, att det är svårt att veta hur man kan göra för att undvika mobbning då det ändå förekommer runt omkring oss. Men att man redan från dag ett arbetar mot detta är jätte viktigt och att man gör det regelbundet. Att man gör övningar, håller i diskussioner och mycket annat tillsammans med eleverna så att deras medvetenhet ökar om hur allvarligt mobbning är.
SvaraRaderaJag tycker också det är svårt eftersom mycket mobbning sker inte alltid i skolan utan idag har vi så mycket teknikprylar och sociala medier där det gör det allt lättare att mobba människor eftersom man då också kan vara anonym. Hur gör man för att undvika mobbning där? För på internet så kan man inte förhindra det på samma sätt som i skolan för då kan man vara närvarande på ett helt annat sätt. Men på internet så vet man inte alltid vem det är som mobbar.
Mobbning är ett komplext problem som finns på alla skolor och det är något som alla skolor jobbar emot. Som ni andra skriver är det viktigt att tidigt börja jobba med värderingar men jag tror även på att göra så att det blir en klass som alla trivs i och känner sig trygg att de får en bra klassrumsgemenskap. Där jag hade min praktik så jobbade de med ett program som heter repulse. Det är elever som utför diskriminering eller kränkningar sig som får gå på repulse, där går de en kurs på 10 veckor. De får lära sig att tänka om tänka nytt och lära sig att tänka efter innan de agerar utåt. Detta var något jag fastnade för och vill kanske gå en sådan kurs.
SvaraRaderaLiksom Erika skriver anser även jag att detta är något man börjar arbeta med redan från början då eleverna kommer till skolan. Det är hela tiden ett fortgående arbeta. Jag tänker att pedagogen och eleverna ska arbeta med att visa på våra olikheter och likheter på ett positivt sätt och se olikheterna som en tillgång. I Lyssnandes pedagogik fick eleverna skriva vad de andra var bra på och ha som en lista i entrén. Någon var bra på att klippa, knyta skorna, och då kunde den elev som inte var lika bra på detta får hjälp av en kompis. Vi bör lyfta fram det som eleverna är bra på och förstärka det som de är mindre bra på. Jag gillar också tanken som James Nottingham hade där vi inte ska berömma prestationen utan framgången. Tänker här på när han talade om att sätta upp teckningar på väggen. Att göra utkast och ett utkast till och sedan en slutlig teckning. Man har övat och man ser skillnad i teckningarna och vilka framgångar som nåtts. Att det sker framsteg är viktigare och stärker självkänslan och självförtroendet.
SvaraRaderaDet är också viktigt att vi pedagoger markerar och talar om händelser som sker då det sker.
Även jag tror på att så tidigt som möjligt börja arbeta med demokratiska värderingar. Det är viktigt att bygga upp ett förtroende i klassen, en tillit till läraren men också till andra elever. Det är också viktigt att tidigt prata om att det är okej att räcka upp handen, svara på frågor och säga fel svar, och att det är bättre att säga fel än att inte säga något alls. Att ha ett trivsamt klassrumsklimat där man vågar uttrycka sig, är snäll mot varandra och respekterar varandras åsikter och olikheter är A och O för att få en fungerande klassrumssituation. Att också arbeta förebyggande mot mobbning och att ta tag i saker direkt när de sker är viktigt.
SvaraRadera/Sandra Karlskoga
Som ni skriver så är det alla elevers rättighet att få känna sig trygga, speciellt i skolan. Barn är i skolan 5 dagar i veckan, flera timmar om dagen. Alla barn måste bli sedda och ingen mobbing eller kränkning får blint gå förbi någon vuxen, det måste alltid tas på allvar. Jag tror, som andra även skrivit, att det är viktigt att förebygga mobbing i klassrummet genom att prata om det öppet. Att man från första dagen visar vilken ton man ska ha mot varandra, att alla är lika mycket värda, att olikheter är bra och vad man gör ifall någon är elak eller man ser någon är elak mot andra. Som lärare är det viktigt att man inte tar lätt på någon elevs problem heller, vilket ibland kan vara svårt. En vuxen kan ibland inte se det allvarliga om en elev berättar att det blivit ledsen, utan man tänker att "det inte är någonting att vara ledsen över", det är viktigt att alltid ta allting på allvar så att inget barn behöver känna sig osynlig.
SvaraRaderaHåller helt klart med er om att vi måste börja prata om det tidigare med våra elever och redan från start beröra detta om mobbning.
SvaraRaderaNågot jag tror vi kan vinna på är att skapa en god miljö i klassen och att gruppen i sig känns varm och harmonisk. Jag tror att vi lärare måste se till så att alla i gruppen känner sig välkomna och att alla kan vara med alla utan att det ska bli konflikter.
Min handledare gjorde en bra sak med sina elever när de började ettan. I början av skolstarten var det många elever som kom från olika förskolor och stämningen i klassen var sådär och det var mycket tjafs. Min handledare skapade "lekgrupper" där barnen blev indelade i blandade grupper 2 ggr i veckan som de skulle leka ihop med en bestämd grupp (blandat tjejer och killar). En fick vara gruppledare och bestämma vad gruppen skulle leka. Detta gjordes för att alla barnen skulle lära sig att kunna leka med alla (respektera alla) och lyssna på alla (då en var lekledare). Efter rasten frågade min handledare hur gruppleken hade gått (bra eller inte bra) och eleverna själva fick utvärdera rasten. Detta uppskattades av både eleverna och föräldrarna och många fick på så sätt "nya" kompisar att leka med även utanför skolan.
Det kan vara ett bra tips att använda sig utav när man tex ska börja med en årskurs etta där eleverna inte känner varandra!
Hej! Mobbning är ett kontroversiellt ämne och ett väldigt laddat ord . Det första man måste ha i åtanke är att vara tydlig med att definera ordet mobbning. Givetvis beror det till viss del på vilken elevgrupp du får. Men att skapa ett gott klassrumsklimat är avgörande och en stor del i att skapa förutsättningar för att alla elever ska lyckas. Något som behövs då är att man jobbat mycket med värdegrundsfrågor, demokratiska processer osv vilket också står i LGR 11 att vi ska göra. Det finns ju också mer konkreta direkta saker att ha i åtanke som att mixa eleverna så mycket som möjligt när det är grupparbeten osv.
SvaraRaderaJag reagerade på att "de som mobbats är annorlunda på något vis eller har egenskaper som ifrågasätts och ses som negativa". Man kan fundera över vart barnen får sina perspektiv ifrån, vem bestämmer vad som är annorlunda och vad är en negativ egenskap egentligen? Det är intressant att fundera över vad det är som gör att man tolkar världen på sitt sätt, är barnet från början ett oskrivet blad så torde det också vara fördomsfritt? Att barn tar efter vad vuxna säger och hur vuxna beter sig kan nog de flesta hålla med om, därför kan man således "forma" barnet. Vuxna måste vara föredöme som barnen kan se upp till. Många har redan nämnt att man behöver arbeta för att skapa en bra harmoni och stämning i klassen, och jag tar med mig många bra tips på hur man kan gå till väga för att uppnå detta, från den här tråden!
SvaraRaderaMobbing är något som förekommer och precis som ni andra tror jag att mycket ligger i en otrygg miljö och att det är viktigt att bygga bra relationer inom grupen. Något jag reflekterade över när jag läste boken Levd demokrati var att de talade om stress som en bidragande faktor (2012, s. 73). Ständiga prov och en stress för både elever och lärare för att hinna med allt i läroplanen bidrar inte till en avslappnad miljö som är främjande för empatiska möten.
SvaraRaderaOm det sedan händer något tror jag att det är viktigt att genast reagera från vuxenhåll och inte lägga över ansvaret på den utsatta, som någon lärare i boken som hade sagt på ett ungefär "-Jag hör att de använder nedsättande språk mot dig, du får säga till om det blir jobbigt." Det är inte ok någonstans. Många vuxna väljer nog att titta åt andra hållet för att undvika konfrontation och för att de också känenr sig stressade över sin arbetsbörda och inte orkar med mer.
Det är säkert inte helt ovanligt som undersökningen påvisar, att de som blir mobbade även mobbar andra. Blir man utsatt kanske det är så att man vill försöka trycka ner andra för att få ut sina aggressioner på någon annan. Detta är verkligen ett stort problem. Jag tycker att det är så konstigt att då man ställer frågan - Hur bör man bemöta och behandla varandra? Så har generellt sett de allra flesta väldigt bra och vettiga svar. Men om de allra flesta VET hur man ska behandla varandra, varför sker mobbning och kränkningar ändå? Jag tror att många inte ser sin del i situationen, då saker och ting uppfattas olika av alla. Ex. på högstadiet som jag gick på när jag var yngre så var det väldigt vanligt att framförallt killarna slängde ur sig elaka kommentarer till tjejerna. I efterhand har jag diskuterat detta med några av kilarna och de kunde verkligen inte förstå att vissa tjejer hade tagit illa upp. Deras svar lär ungefär ”Men vi var ju kompisar dom borde ju fatta att det bara var på skoj” enligt dem hade det alltså inte ens funnits några belägg för det som dem sagt. Ett problem med just detta exemplet var nog också att många tjejer som tog illa upp utav killarnas kommentarer inte vågade visa det, istället skrattade dem åt det i stunden men innerst inne så blev vissa väldigt sårade. Ett ytterligare problem med detta var att inte heller någon annan i omgivningen sa ifrån.
SvaraRaderaEnligt mig så tror jag att man inte kan undvika mobbing samt kränkning utan man måste hitta sätt samt metoder för att kunna förebygga samt vad gör vi NÄR det förekommer. För att minska på spänningarna samt vissa rädslor som kunde förekomma mellan årsklasserna så hade man faddergrupper i min VFU. de var blandade allt från klass 6 till sexårs och detta för att minskarädslan samt de olika "förväntningar" man har på varandra och inse att man kan sammarbeta och ha kul! Detta kan vara ett sätt att arbeta på ett förebyggande sätt. Vi lärare är elevernas främsta förebild i skolverksamheten så genom oss och våra handlingar har de kommit en god väg!
SvaraRadera